Nu har jag gått två veckor i skolan. Har nog inte riktigt vant mig än. Jobbade ju ändå i ca fyra år, så det är riktigt lyxigt att inte behöva kliva upp lika tidigt. Känns lite konstigt att jag nu ska göra detta i ett antal år. Det skulle vara sååå skönt om utbildningen bara var ett år.
Jag har återupptagit dansen igen. Älskar verkligen att dansa, helt galet att jag inte börjat tidigare! Försöker att bortse från det faktum att de flesta av eleverna är i 15-års åldern, vilket känns enormt konstigt enligt mig. Försöker att inte ta för mycket plats och initiativ, men det känns som om man är tillbaks på högstadiet när man ser det typiska "stå i klungor och viska och fnittra"-beteendet. Kanske beter jag mig själv omoget när jag omedelbart blir osäker av detta beteende. Vet ju att de med största sannolikhet inte pratar om mig och jag skulle verkligen inte bry mig om de nu gjorde det. Blir sur på mig själv! Varför kan jag bara inte strunta i min egen osäkerhet och bara dansa!?
Lite credit ska jag ialla fall ha gällande motarbetande av osäkerhet. Har jobbat så enormt mycket på min blyghet i samband med skolstarten. Försöker mer eller mindre tvinga mig till att prata med folk. Som tur är har jag hamnat i en tokbra seminariegrupp, med blandade åldrar, flera personer som faktiskt är över 25! Oavsett ålder verkar de alla hur trevliga som helst. Igår var jag och slappade med Björn (en riktigt trevlig kursare som går i samma grupp som mig) i Ludvika. Vi kikade på lite film och nördade roliga youtubeklipp. Ger dock inte mycket för bilfärden hem. Jaiks, alltså! Var becksvart, dimma och till råga på allt börja jag tänka på någon spökhistoria jag hört om Ludvika-vägen. Vågade knappt titta i backspegeln ju!
Batteriet i min bil har keikat ihop! Shit!
Några fina höstbilder från en promenad idag. Råkade hamna på några skogsvägar jag aldrig tidigare gått på. Blev lite orolig för att jag skulle få lite svårt att hitta tillbaks. Men som den stigfinnare jag är hittade jag tillbaks till civilisationen efter ett tag. Puih!